tisdag 22 juli 2008

LITE UR SPÅR- men i de bästa av två världar

Så kan jag väl lugnt sammanfatta träningen i semestertider. Har njutit lantluft i storslagen, sörmländsk natur. När man sitter där på altanen, blickar ut över kohagen och sjön alldeles nedanför en och bara lyssnar till naturen, då är det svårt att ge sig ut på ett pass.

I torsdags missade jag IF Linnéa träningen- de körde stege med start på tusen meter! Det hade ju varit bra att vara med på så jag tänkte köra liknande på nån åker nånstans. Jo tjena! Altanen och ett glas vin lockade mer...,Jaja, jag springer imorgon istället, tänkte jag, Tror ni jag kom iväg? Nähädå! På fredagen blev vi sittande hos ett par grannar över en flaska vin, fortfarande njutandes den storslagna naturen och gott sällskap!

Så...lördag då? Yes, äntligen ett pass på kvällskvisten efter att ha avnjutit en heldag på sagostigen med barnen (kan verkligen rekommendera den för er som har barn eller har barnasinnet kvar). Ett pass där jag tänkte kompensera för "stegen" jag missade i torsdags. Nån åker hittade jag inte att springa på, så det blev ett halvhjärtat försök till fartlek på backiga lands-och grusvägar. Resultatet blev 9km där första hälften var fartlek och andra hälften vanlig jogg. Det var segt som sjutton- både fysiskt och psykiskt. Undrar om det kändes så bara för att jag har semester?





På söndagen stod långpass på schemat ( enl Szalkai) 22km. Hm, kände mig inte lockad av att springa på landsväg men efter en biltur med familjen för att reka vägen hade jag bestämt mig; 22km med det bästa av två världar; sörmländsk natur och "some good music" i öronen. Jag var redo, jag var laddad, jag gav mig iväg...


Backe upp och backe ned första milen; framme vid kammarstenen
ett jättestort flyttblock från istiden...och jag följde sörmlandsleden en bit...

...efter ytterligare några kilometer passerade jag en otroligt vacker lindallé och rundade sjön Dunkern- en 24m djup sjö där det ska finnas pungräkor- en kvarleva från istiden. Undrar hur de ser ut!;-D




Äntligen hemma vid stugan möttes jag av detta härliga supporterlag!







Glad, nöjd och trött efter dagens långpass somnade jag gott med ett leende på läpparna!

5 kommentarer:

gullfot sa...

Kul att höra om vart du tagit vägen! :-)

Hmmm... undrar om man kan springa sagostigen...

Helena sa...

Vet du, det funderade jag också på när jag gick där, om man kan springa den...snacka om mysig miljö! springer man sörmlandsleden så kommer man ju i alla fall förbi den:-D
vi kanske ses på tshm ikväll!

Karin sa...

Vad härligt att du haft det bra! Man ska balansera mjölksyra med endorfiner, har Mia sagt. Jag håller med henne :-)
Snyggt jobbat med långpasset, är det rekord? Heja dig, iallafall. Jag tycker att du är superduktig!

Jossan sa...

Du är så duktig, jag blir bara mer o mer impad av dig!
Vilket härligt långpass det låter som. Jag önskar jag orkade ta så långa pass jag med..

Mr R sa...

Det är inte helt lätt att tacka nej till lite vin i goda vänners lag, det krävs god planering att få allt att gå ihop. Men och andra sidan har man semester så har man!
22 km vilken prestation, så långt har jag aldrig sprungit jag är imponerad!!!!!