söndag 21 november 2010

Traditioner

Så kom denna helg, den näst sista i november då jag, maken och barnen packar ihop oss och åker till svärföräldrarna i Flen för att umgås, stöpa ljus och gå på julmarknad. I år är det 7 gången sedan barnen kom, som vi gör detta tillsammans och totalt sedan maken och jag träffades är det 14:e gången! Snacka om tradition! (Yes vi för statistik på detta, nördiga som vi är ;) )

Att det alltid blir denna helg beror på att hembygdsföreningen har sin årliga (och enda) julmarknad just helgen före första advent. Vad har nu det här med löpning att göra undrar ni? Jo just det faktum att denna helg med allt vad det innebär har blivit tradition för oss gör det ännu viktigare att hålla på den. Sedan jag började löpträna och nörda mig försöker jag få in även löpningen i mina traditioner. Alltså är löpning givet för mig denna helg, lika givet som att fira andra traditioner. Ok, löpning är väl mer rutin nu men tro mig, jag har mina svackor! Då känns löpning som ett sätt att fira något, mycket roligare och en god hjälp att ta sig ur sina svackor.

Den här helgen firar jag att julen är på gång, att vi träffar familj och vänner och myser, för traditioner vidare till nästa generation och att vi tänker lite extra på de som inte längre finns bland oss. Bara genom att ge sig ut på en löparrunda i Flen får mig att kastas tillbaka i tiden, till när jag själv var liten och tankarna kretsar kring hur julfirande och allt pyssel runtomkring tedde sig då.

Idag sprang jag ett varv i makens gamla hemkvarter, beskådade badplatsen han gick till ibland som liten och som våra barn numera går till med farmor och farfar om somrarna, jag sprang förbi makens gamla barndomshem där vi firat många jular tillsammans och där hans egensnickrade postlåda fortfarande finns kvar. I kurvan utanför kvarteret tyckte jag mig skymta två röda luvor bakom en stor sten- såsom svärfar alltid sa sig ha gjort vid den här tiden när maken var liten och så som vi säger till våra barn nuförtiden. " Vet ni, jag såg tomtarna i kurvan!" är ett uttryck som får en varm om hjärtat! Jag såg hur ögonen började lysa på mina barn och hur de nästan tyckte sig se luvorna där bakom stenen de också ;)

http://blogg.svd.se/images/blogg/81/tomtelopning1.jpg
Foto; Anders Öhrling, Tomtejogg på Södermalm, julafton 2009 med glada Linnéaiter!

http://photos-d.ak.fbcdn.net/photos-ak-snc1/v1406/24/8/783198331/n783198331_1756427_7245.jpg
Foto; Marathonmia, coach Nisse blir årets stjärngosse på IF Linnéas luciafest, 2008

Nu är det inte långt kvar till jul, till galna luciaupptåg med Linnéafolket, till den årliga tomtejoggen med desamma, till Nyårsloppet i Vallentuna och till " Årets sista långpass" som den här gången blir "Årets första långpass". Det här är fina händelser som har kommit att bli traditioner för mig i löparsammanhang oavsett om jag deltar IRL eller inte och de är superbra motivationshöjare till vinterträning! För hur det än är, det är nu jag lägger grunden till om kommande löparsäsong ska bli bra eller inte! Med siktet inställt på Stockholm marathon i maj vet jag nästan inget bättre sätt än att starta träningen inför den med dessa härliga traditioner! Häpp på er! :D


Tomtar på loftet???
http://www.flen.se/upload/Loftboden.jpg
Foto: Lånat från webben, loftboden i Thuleparken, Flen, där den årliga julmarknaden hålls

lördag 6 november 2010

Skadefri!

Nu äntligen börjar jag komma tillrätta med min benhinna och den onda foten (lite överbelastning på den bara). Har ju som ni kanske läst, varit hos naprapat några gånger för akupunktur och laserbehandling och även knackat loss ett gäng låsningar i ryggen.

Tog en kort kvällsrunda efter att ha mjukat upp ryggen ordentligt och VILKEN SKILLNAD!!!! Tänk vad mycket ryggen kan göra för löpningen om den är ok! Som min naprapat sa, kroppen fungerar som ett gummiband om man inte belastar fel el är stel nånstans. Det i sin tur genererar mindre belastning på muskler och mer energispar, man rullar helt enkelt på gummibandseffekten! Allt det här blir ju så självklart när man funderar lite närmare på det.

Till exempel när man övar pose, titta på vadmuskeln- om man lyckas hålla den kadens (180bpm) som är energisnål och landar på foten så jobbar inte vadmuskeln särskilt mycket. Då blir det alltså inte speciellt jobbigt när man väl fått in tekniken. Fascinerande och så enkelt! Varför lyckas de flesta lära om till "fel" löpteknik när de blir vuxna?

Har för övrigt haft en helt ok träningsvecka då jag bla. hunnit med långa intervaller med det härliga Linnéagänget. Tänk er en regnig, blåsig och mörk höstkväll i november. Då vill man ju helst bara krypa ned under täcket, tända lite ljus och bara mysa hemma. Just den här regniga tisdagkvällen hade jag redan ställt in mig på träning oavsett väder. Och så blev det. Vid zinken möttes jag av ett stort gäng gamla och nya Linnéaiter som gjorde sig redo för 5x1700m intervaller vid den lilla sjön Trekanten bakom Liljeholmen. Någon räknade hur många vi var och fick det till hela 61st!!

Efter uppvärmning och löpskolning var det så dags att börja kuta. Vi delades snabbt upp i olika fartgrupper och jag kan bara säga- vilket perfekt upplägg! Bara att haka på någons rygg och sedan hjälpas åt att dra varann runt. På femte och sista intervallen fick jag krampkänning i båda fötterna, tårna liksom krullade ihop sig under mig så farten blev inte den önskade, men vad gör det! Med lite mer kontinuerlig träning blir jag av med den ;)
Det var en magisk kväll och jag är så nöjd att äntligen vara på banan igen! Kärlek!!! <3

http://files.reseguiden.se/files/29/rg_945029_m600.jpg
Foto; lånat från webben-Trekanten, Liljeholmen, 1700m runt, trapporna efter halva varvet är... ehrm, bra träning! ;)

måndag 1 november 2010

Bland akupunkturnålar och jongleringsbollar...


Foto: privat, naprapat Jörund in action

Idag var jag hos "min" naprapat. Det började bra med akupunktur och laserbehandling av överansträngd led och benhinna och diverse knäckande av stela ryggkotor. Det slutade ännu bättre med en hel del partytrick med mobiltelefon och kortlek. Några riktigt bra tips för bättre balans med jongleringsbollar fick vi också, som synes ovan...


Foto: privat, Så kan det gå när man har sonen med sig till naprapaten;)

Men det bästa med den här måndagkvällen var ändå den korta löparrundan jag hann med innan middagen- dryga 5km i 5:34 fart. Det är snabbt för mig, kanske berodde det på bättre löpsteg efter att ha mjukat upp ryggen hos naprapaten eller också hade jag bara en ovanligt bra runda.
Vilken härlig måndagkväll!!!