tisdag 14 oktober 2008

Och nu då?

Går här och klurar på ett inlägg men det får nog dröja ett tag till...Helt plötsligt tog all motivation slut, motivation att springa, att blogga och att träna... Har varit så fokuserad på alla lopp som varit och att ha ett marathonlopp som avslutning på säsongen känns ju bra. Men, sen då? Vad händer sen? För att återfå lite glädje i det hela försöker jag träna med IF Linnéa så mycket jag kan, har anmält mig till TSMträningarna och Stockholm marathon i vår....trots allt detta känns inget kul just nu. Hur gör ni för att återfå motivationen? Kanske så här?


Bilden “http://blogg.passagen.se/resources/assjack1/deppig.gif” kan inte visas, då den innehåller fel.

10 kommentarer:

Löparfantasten sa...

Känner igen tillståndet, hamnade också där efter Stockholms marathon. Då satte jag upp ett nytt mål, en ny tävling och då kändes det bättre. Ses vi ikväll?
Kram

Helena sa...

Tack, maran i vår är mitt stora mål, men det är ju så långt kvar! Nåja, svackor har vi väl alla;) Vi ses ikväll, kul! Det var länge sen!!

Anonym sa...

Inte roligt att känna att motivationen tryter...
Jag brukar faktiskt tackla det hela genom att låta löpningen gå på sparlåga och träna annat istället. Och bunkra upp med inspirerande löparböcker. På en vecka eller två brukar lusten dyka upp bakom hörnet.

Hoppas motivationsbristen blåser över med höstvindarna!

Karin sa...

Lugn, bara lugn, Helena. Det är det där jag kallar postloppsdepp. Tomheten, motivationsbristen, ifrågasättandet... Men märkligt nog går det över varje gång och helt plötsligt är man tillbaka i glädjen. Du var grym ikväll, ska du veta! :-)

Helena sa...

Bureborn; det är nog som du skriver, det blåser nog över med höstvindarna;) Tack för tips!

Karin: Du var också grym! Som vanligt;) Du är född till ledare, stort tack för jättebra coachning!!! Hoppas det blir fler gånger!

Catti sa...

Jag instämmer med Karin. Tror det är postloppsdeppen som landat i dig.

Med tanke på din enorma prestation i Berlin är det inte konstigt om både kropp och själ måste få ladda om i lugn och ro.

Suget, längtan och glädjen till både löpning och bloggande är snart tillbaka.

Blir det Linnéa ikväll?

MarathonMia sa...

Håller med föregående talare: Postloppsdepp eller en Jaha-ja-känsla.

Glädjen kommer tillbaka.

Anonym sa...

Hej! Du kanske får ett kort paus, vila lite (Några dagar) och sen kommer glädjen tillbaka. :)

Catti sa...

Kommer du och tankar på kropp och själ med en massa löparglädje och skratt imorgon?
kram

Helena sa...

Mia, Catti; glädjen är tillbaka, Tack alla goa vänner för det!

Coyntha; Välkommen hit! Du har rätt, en liten paus gjorde susen!