Utmanad från tre håll...

En utmaning likt ett kedjebrev för löpare! Jossan, Karin och Magdalena har utmanat mig så...håll till godo!

1. Vilken typ av löpare är du?
Medeldistans, långdistanswannabe
2. Hur länge har du löpt?
Sedan sommaren 2003, fast inte på allvar med lopp och grejer förrän januari 2008. Premiärmilen var mitt första lopp någonsin.
3. Hur mycket löper du per vecka?
30-40km, alldeles för lite ;)
4. Vilket är ditt "feelgood" tempo?
5.50fart. Vill ned till 5.30
5. Vid vilken ålder började du springa?
31
6. Vilka andra sporter utövar du regebundet?
Inga alls, försöker få in styrketräning mer regelbundet. Räknas raska promenader till sport förresten?
7. Vad måste du ha med dig på ett pass?
Mobilen och min garmin (surprise?;))
8. Varför springer du?
Från början för att hålla vikten, men nu för att det är så himla skönt och för att jag vill bli bättre, snabbare och orka marathondistansen.
9. Har du någon gång ljugit för att få springa? Hur löd lögnen?
Nej.
10. Hur ofta köper du skor?
Hm, vem sa att löpning var en billig sport?? Sedan jag började träna på allvar för ett år sedan så har jag köpt två par, nu är det snart dags för ett par till. Så..minst ett par per år
11. Hur ofta köper du annan löprelaterad utrustning?
Hm det har blivitlite för ofta detta första löparår, men nu har jag det jag behöver så framöver lär det inte bli lika frekvent
12. Var/hur handlar du utrustningen?
Stadium/genom IF Linnéa eller Runners store
13. När föredrar du att springa?
Gillar alla tider på dagen, men just nu är mörkret lite jobbigt.
14. Hur ofta tävlar du?
Alltid med mig själv. Springer olika lopp året runt för att få vanan.
5. Vilka distanser?
Har sprungit nästan allt från 4km till marathon.
16. Vilken är favoritdistansen?
Halvmarathon.
17. Har du ett mantra som du rabblar i huvudet?
"Spring, ge inte upp, det går snart över" när tröttheten är som värst, i uppförsbackarna-"fram med höften, in med magen, upp med huvudet!"
18. Vilken typ av vätska dricker du?
Vatten-alltid, vitargo+vatten under maran
19. Springer du helst i grupp eller ensam?
Sprang alltid ensam förr, trodde inte jag kunde prata när jag sprang. Nu är det nästan alltid i grupp och lite mer pratsamt ;)
20. Hur återställer du dig efter ett långpass?
Ordentlig stretch, dusch och MAT!
21. Vilken snabbhetsträning föredrar du?
Backintervaller
22. Vart blir du oftast skadad?
Vet inte än...hö knä ligger pyrt till om man kan kalla "löparknä" skada...
23. Vilket lopp drömmer du om att springa?
Just nu stockholm marathon för det har jag aldrig sprungit. Sedan längtar jag efter sthlm halvmara för det var vansinnigt roligt! Berlin marathon måste återupplevas så det finns också i mina drömmar.
24. Vilken kändis skulle du helst vilja springa med?
Ingen aning
25. Vilken idrottsstjärna skulle du vilja springa med?
Pass (ok jag är tråkig, men jag kommer inte på nån!!)
26. I filmen om dig, vem spelar rollen som du?
Jag själv!
27. Vilka tre löp/träningsbloggare utmanar du?
Det måste bli bureborn, pernilla och benet! Fast...egentligen vill jag utmana allihop ;)

My generation

Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.

Precis så här lycklig, glad och pigg vill jag också bli när jag blir gammal :)

Alla behöver en kram ibland...

Som vanligt när jag sitter här och ska skriva så är det helt tomt i huvudet! Tidigare på dagen har jag alltid tusen bra idéer som virvlar runt i huvudet och som jag tänker att "DET ska jag blogga om ikväll"...Har liksom inte fått in rutinen att skriva ned dem nånstans eller på annat sätt komma ihåg dem...

Men på väg hem från jobbet idag ringde en vän och berättade att en nära anhörig gått bort på morgonen. Så oerhört sorgligt! Det fick mig att börja tänka på alla runt omkring mig och hur tacksam jag är att jag har dem. Tänker mycket på min familj, särskilt när mina barn inte mår bra. Nu är båda sjuka med ihållande feber och förkylningar. Penicillinet hjälper inte och sånt här får mig att tappa fokus på träningen. Mina barn kommer alltid först! När de mår dåligt, mår jag dåligt. Jag hade ett riktigt segt backpass med Linneagänget igår, det var halt, det regnade och mina tankar var kvar hemma hos familjen. "Visst", tänker ni, "det hör ju till att oroa sig för sina barn" och " äh, alla är ju sjuka nu".

Nog är det väl så, men det finns en annan anledning till varför jag oroar mig så mycket- jag blev själv jättesjuk när jag var ca 1,5år. Drabbades av en bakteriell hjärnhinneinflammation efter en halsfluss. Jag var så sjuk att jag var medvetslös av feber när mina föräldrar åkte in med mig. Jag var illa däran men efter tre veckors sjukhusvistelse hade jag äntligen blivit frisk, men ändå märkt för livet. Förmågan att kunna gå hade försvunnit, det fick jag lära om och min hörsel blev för alltid skadad. Balansen är det lite si och så med, särskilt i mörker, men den lär jag mig så sakteliga att få ordning på. Så för mig är det inte givet att ge sig in i sociala sammanhang med mycket sorl och ljud runtomkring. Det gör det omöjligt för mig att höra vad människor säger, även de som står närmast och pratar. Men jag är ändå så glad och tacksam för att jag klarade mig så pass bra! Genom åren har jag mött människor som på olika sätt inte klarat sig alls lika bra och det värsta är nog när någon i ens närhet dör.

Så, vad vill jag egentligen säga med det här? Tja jag vet inte, men jag fick ett sms i morse av härliga Karin där det stod ung. såhär; Hörde på radion att det var kramens dag idag, så här får du en av mig! Sånt värmer och får mig att tänka på alla nära och kära runtomkring mig som får mig att må så bra, familjen, löparvänner och andra vänner, bloggare och andra :) och tycker att visst borde man väl ge varann en kram lite oftare?? Man vet aldrig när livet tar en annorlunda vändning!


Så till alla er som följer/ läser min blogg; STOR KRAM till var och en av er out there, where ever you are!

IF Linnéa rocks!

Så gick en liten vecka igen :D Oj vad tiden rusar när man har kul! Dags att uppdatera lite här också.

Kul har jag haft och det är ju inte så konstigt när jag har hunnit med både 16km med TSM i söndags, Årstaviken runt med Linneiterna i tisdags och tröskelpass Södermalm runt med dito människor :) Och vet ni vad? Knät håller!

När jag satt och la in min träning på jogg.se insåg jag att det är precis ett år sedan IF Linnéa körde sitt första träningspass! DET måste ju firas, tänkte jag och anlitade genast Karin i ärendet. Vi bestämde oss för att köpa ett fång rosor kvällen till ära! Detta tilldrog sig i tisdags och när jag kom till klubblokalen var det fullt med folk! Efter passet hjälpte coach Nisse till att dela ut rosorna och jag hoppas och tror att det nog värmde i hjärtat på alla söderhjältar- det var i alla fall min mening :D Så tack Karin för idén och tack Mia som vi snodde idén av ;) Den här klubben har en alldeles speciell plats i mitt hjärta!

Så till årets första genombrott- PB!! Igår stod nämligen tröskelpass på schemat och efter kort uppvärmning drog vi iväg i 5.05fart. Tog straxt rygg på Maria från TSM och lämnade Ingrid plus en till bakom mig. Tänkte att de får hämta upp mig sen när jag blir trött ;)

Maria och jag hjälptes åt att dra varann medan vi väntade på den stora tröttheten,( men den infann sig inte förrän de två sista km för min del).
Vi konstaterade nånstans längs Södermälarstrand att den här farten inte var vad vi brukade hålla och trodde nog att vi skulle behöva sakta ned nån gång... Nåväl, farten var jämn, det kändes inte direkt behagligt och det gick inte att prata mer än några enstaka meningar, precis som ett tröskelpass ska vara! Så vi tuffade på medans vi såg ryggarna på Tone, Mia, Patrick, Anders och några till= babbelgänget ;)

Väl över på Hammarbysidan började motvinden jävlas med oss, mina ben var iskalla men pigga ändå. Vi körde på och när vi så närmade oss Eriksdalsbadet hade jag fått håll och tvingats sänka tempot till 5.20. Sa till Maria att fortsätta och hon var urstark och bara sprang på! Så äntligen passerade även jag milen och siktade på soptunnan i tanto där vi startat, spurtade de sista 100 metrarna och stoppade klockan på...52.55.59!!! Nytt personbästa på milen (eller på denna runda iaf som mätte 10,14km) Maria, som stått och väntat några sekunder på mig, satte nytt PB även hon och när vi nöjda och glada joggade tillbaka till klubblokalen möttes vi av ett enormt tjatter och en stämning som låg på topp! Det hade tydligen satts PB både här och var ikväll.

Så nu säger jag bara; vilken kväll, vilken klubb, vilken start på året!! Säger som Karin; var ska detta sluta?? :D

Fartlek

Härliga underbara löpning! Nu har jag försiktigt kört ett lopp, två ensampass och två Linnéapass med mina nya inlägg i dojjorna. Idag går jag fortfarande omkring i ett lyckorus. Tisdagens backintervaller vid Münchenbryggeriet sög faktiskt inte musten ur mig utan var riktigt trevliga i det snöklädda, bitande kalla Stockholm. En rask promenad till och från jobbet dagen efter fick ge besked på hur knät mådde, fortfarande inga känningar mer än lite träningsvärk. Torsdagens träning fick bli lite av ett eldprov, är jag kvitt mitt löparknä eller skulle det ge sig till känna igen efter 45 min. löpning? Svaret skulle komma, men vi tar allt från början :D

Glad i hågen tog jag mig till Zinkensdamm och slöt upp med idel glada ansikten, både nya och gamla. 18.15 hade jag som domare gett order om start för plankanutmaningen mellan Mia och Ken. Den skulle ske inomhus. Prick 18.15 intog de sina positioner och jag startade tiduret. Vill ni veta hur det gick? Titta då genast in här!

Under tiden utmaningen pågick dök det bara upp fler och fler löpsugna vänner och när Karin & Ken, som för dagen var utsedda till coacher, instruerat oss om ett fartlekspass runt Södermalm, var vi nog uppåt 25 pers som halkade iväg i snömoddet.

Fartlek, vad är det för namn egentligen???

Nåväl, jag slog följe med I och Linda och vi tog det ganska lugnt i början. Själv tyckte jag det var lite svårt att hitta rytmen när det var väldigt moddigt överallt. Nånstans efter Västerbron hade vi i alla fall hittat rytmen så pass att vi körde åtminstone 3 fartökningar med ca 100m per ökning. Fick för mig att knät gav sig till känna ungefär halvvägs in i passet och förvarnade mina medlöpare att jag kanske måste gå en bit. Kämpade dock på och började tänka på annat och vips så infann sig den härliga rytmen. Nånstans efter Vikingterminalen blev jag plötsligt riktigt pigg i benen och sprätte iväg i ensamt majestät (efter OK från I och L som ville ta det lugnare). Det kändes förvånansvärt skönt i benen och resterande kilometrar fram till tanto körde jag 3-4 fartökningar varav den sista blev den längsta. Svaret på om mitt löparknä gett med sig fick jag nu-ingen känning!! Så jag hoppas hoppas hoppas att det är så!

Såhär dagen efter går jag omkring med ett leende på läpparna och är så glad att jag vill ut och springa igen, men man ska inte förhasta sig så jag skyndar långsamt. Eventuellt blir nästa pass ett långt sådant med TSM på söndag.

Med lite good music som i alla fall får mig att vilja göra små frivolter under löpturen önskar jag alla en trevlig helg! Stay tuned!!!

Ännu en rehabrunda

Årets första pass, en klar och kall vinterdag i stockholm. Tänkt runda; hemifrån, runt Riddarfjärden och sedan tillbaka hem. Detta skulle ge ca 15km att föra in i löpardagboken men, efter halva rundan tyckte jag att mitt (löpar)knä gav sig till känna så jag tvärstannade! Lämpligt nog precis utanför T-banan i Gamla stan. Tog det säkra före det osäkra och åkte hem, men väl hemma var jag bara tvungen att jogga de ca 5oo metrarna hem. Ta mig tusan, då kändes det ingenting i knät!
Min lärdom av detta får bli; skynda långsamt, stretcha väl och rehabträna (lugna, korta joggpass) några veckor till. Jag är nöjd ändå, för ett år sedan var milen en omöjlig gräns att nå, nu bara längtar jag till starten i Sthlm marathon :) Jag måste vara galen :D
Trevlig kväll på er!