Garminpill och cykelkrascher!

Äntligen har jag fått sitta en stund och pillat på min nya älskling, 405 som verkar innehålla en hel del finesser! Det värsta är att jag inte fattar nånting;-D Jag känner mig helt i Flen (som vi sörmlänningar brukar säga)! Men skam den som ger sig, jag har lyckats ställa in rätt tid i alla fall...Med två små barn som ska upp i knät hela tiden, folk som kommer och går, jobbet som tar extra tid så här innan semestern och saker som ska fixas på stan blir det inte mycket tid över till att klura med klockan. Just nu ligger den dock här bredvid mig på uppladdning. Åhh, det riktigt kliar i fingrarna på mig men den får vila nu;-)

Imorgon ska vi ju springa en stege igen med IF Linnéa, då skulle det vara himla roligt med lite statistik över den! Ska se om jag lyckas få igång nån intervallmätning! Jag får återkomma med recension ang. klockan när jag lyckats förstå mig på den:-D

Trodde i min enfald att jag skulle hinna använda den på gårdagens backintervallpass med TShM. En något stressad äkta man cyklade därför järnet genom Stockholms gator för att hinna hem med den till lilla mig så att jag kunde ge mig av i tid till träningen ev med klockan glänsande på armen.

Vid slussen blåser det kraftig motvind men snabb som han är, min käre man, kör han om en av alla söndagscyklister. Det ville sig då inte bättre än att både han och killen han kör om vinglar till i den kraftiga blåsten och fastnar i varandras cykelväskor. Min man kör rakt in i räcket vid sidan av cykelbanan, fastnar med styret så cykeln tvärnitar och vänder sig i motsatt riktning, han flyger av och landar med huvudet i räcket och slår i backen med ena axeln och bröstkorgen. En sån evig tur att han alltid använder cykelhjälm!! Han hade tur i oturen kan man säga, axeln fick sig en törn, likaså revbenen som nog har en och annan spricka, plus en del obehagliga skrapsår men inget värre än så. Han kunde till och med ta sig hem för egen maskin och jag kom iväg på min träning. Och hur gick det för killen han fastande i? Inte en skråma!!! Och klockan-inte en skråma där heller, den låg väl förpackad i kartong, hängandes i en påse på cykelstyret. Änglavakt!!!!

Vad har jag nu lärt mig av detta? Jo att inte vara så himla ivrig på saker och ting, allt har sin tid! Nu ska jag fundera lite till på klockan, sedan en god natts sömn följt av näst sista jobbdagen innan semester och så IfLinnéas intervallpass, hmmmm undrar om jag ska testa mina nya dojjor som jag införskaffat dagen till ära;-D?