22K med fartökning

Idag var det rekning av halvmarathonbanan på schemat. Mötte upp Maria och Mia inne i stan vid 11 och så gav vi oss iväg. Efter en hel del svängande hit och dit och en och annan snabb titt på kartan hade vi avverkat dryga milen och Mia tyckte det var dags för fartökning.

"Ok vi kör fram till stadshuset" och vad coachen säger lyder man;) Fartökning blev det, i ungefär 500m och i ett tempo som gick allt snabbare ju närmre vi kom! Tror vi var nere på 5min tempo och till och med straxt under nån gång. Sedan blev jag så klart jättekissnödig (typiskt mig att dricka FÖR mycket före en långrunda) så snälla Mia erbjöd sin toa alldeles runt hörnet. Så efter snabbt stopp hos henne fick vi äran att träffa hennes två barn innan vi rusade vidare mot söder och den avslutande delen av banan.

Södermälarstrand bredde ut sig i all sin glans, det var soligt, varmt och vi var såå nära att putta i en turist som stod och poserade vid kajkanten. Det var verkligen lockande att bara sträcka ut handen i förbifarten;)

Efter de sköna fläktande kilometrarna kom vi fram till den sega tantodelen och jag trodde jag skulle dö av törst. Här återstod bara tre km innan vi var framme så det var bara att kämpa på. Maria vann en tyst kamp med sig själv; trots att hon var helt slut och tänkte kliva av så fortsatte hon! Otroligt vad mental styrka kan göra med en:D Så bra gjort Maria!!!!

Väl framme tog jag en extra sväng med Mia bara för att komma upp i fler kilometrar och ev komma upp i en distans jag aldrig sprungit förr. Tyvärr orkade inte kroppen när jag insåg hur nära en tunnelbanestation så jag gav upp helt enkelt. Nöjd ändå med mig själv (såhär långt har jag faktiskt inte sprungit förr, har stannat och gått de två sista km av 22) bunkrade jag två loka och begav mig hemåt för en skön eftermiddag med familjen.

På tisdag väntar ett nytt västerbropass med IF Linnéa, stay tuned:D