Premiärmilen...i snömodd??

Löparsäsongen är i full gång och jag konstaterar att jag fortfarande inte tränar tillräckligt! Måste få in styrketräningen mer regelbundet och enda sättet är nog att köpa gymkort. Det innebär ännu mer tid som tas från familjen men, vill jag förbättra mig så får jag försöka hitta den tiden...

I alla fall går träningen lite upp och ned men senaste kvalitetspasset var ett tröskelpass runt söder med Linnéagänget. Tillsammans med M drog jag iväg straxt bakom 5min/kmgänget. Bortåt slutet av Hammarby sjöstad var min draghjälp tyvärr tvungen att bryta så det blev ett ensamt pass resterande del av rundan. Kände att jag hade full kontroll över tempot och lyckades till och med öka de sista två km. Stannade klockan och insåg efter en stund att jag persat! IGEN!! Senast jag gjorde det var i januari och den här gången trodde jag faktiskt inte att jag gjort det. Jag höll ju igen lite i början och var inte nämnvärt trött på slutet... Vad innebär detta? Kan det vara så att flåset och styrkan blivit bättre? Eller hade jag bara en bra dag? Hmmmm, det blir spännande att springa Premiärmilen imorrn, hoppas på barmark men snömoddsrisken är ju överhängande. Ska ändå försöka ge järnet! Lycka till alla ni som springer!!!